Reforma da ortografia sueca de 1906

A Reforma ortográfica da língua sueca de 1906 (em sueco: 1906 års stavningsreform) foi realizada em 1906, abrangendo todas as palavras da língua sueca e estabilizando definitivamente a ortografia em uso no idioma. Passou a haver uma ”norma oficial”, com a Academia Sueca no papel de guardiã dessa norma através do Vocabulário Ortográfico da Academia Sueca (Svenska Akademiens Ordlista, SAOL). [1] [2] [3]

Fridtjuv Berg, o impulsionador da reforma ortográfica da língua sueca em 1906

Entre outras coisas, foram simplificadas as grafias de "v" e "t", tendo as formas antigas "f"/"fv"/"hv" sido substituídas por "v", e a forma "dt" por "t". [4] [5]

Antes da reforma ortográfica de 1906 Depois da reforma ortográfica de 1906 Português
af av de
öfver över sobre
hvad vad o que
hval val baleia
hvarför varför por que?
hvem vem quem
rödt rött vermelho

A reforma ortográfica foi implementada sucessivamente. Em 1906, os novos manuais escolares de sueco adotaram a nova ortografia, e em 1908 foi a vez das outras matérias escolares. Dentro da literatura e dos jornais, a nova ortografia ganhou lentamente terreno. Os mais jovens aceitaram mais rapidamente a mudança, enquanto os mais velhos levaram mais tempo para a adotar. Com a implementação da reforma, a língua sueca entrou num período de grande estabilidade. [6]

Em certos círculos, a reforma ortográfica causou amargura, ao mesmo tempo que foi criticada por outros por não ser mais abrangente - Por que não acabar igualmente com as grafias múltiplas do som /j/, substituindo "dj" e "hj" por "j"? Uma bolsa de resistência foi a revista erudita ”Nordisk Tidskrift” (Revista Nórdica), com a motivação de que a reforma não tinha sido nórdica. Em 1908, foi entregue ao rei da Suécia uma petição com 40.000 nomes pedindo uma revisão da reforma ortográfica, mas sem nenhum resultado. [6] [7] Em abril de 1906, o ministro Fridtjuv Berg mandou publicar um decreto real promulgando a execução da reforma. [8]

Sueco-Norueguês-Dinamarquês

editar

A reforma da ortografia sueca afastou um pouco a escrita sueca das restantes escritas escandinavas. [9]

Em norueguês e dinamarquês ainda se usa "dt" e "hv" em algumas situações. [10]

Em dinamarquês Em sueco Português
godt gott bom

Referências

editar
  1. Åberg, Emma (2009). «Vägen från möte till reform». Hvitoren – så får Ni tvätten ren och vit (PDF). En kvantitatif undersökning af nystafning och gammalstafning i tidningstext och annonser (Dissertação de C-Uppsats) (em sueco). Universidade de Uppsala. p. 9. I och med ändringarna till modernare stavning blev Svenska Akademiens ordlista officiellt grunden i all stavningsundervisning från och med 1890. För första gången fanns nu en officiell norm 
  2. Maria Vidberg. «Ortnamn ska leva med sin tid» (em sueco). Institutet för de inhemska språken. Consultado em 6 de novembro de 2019. Den stabiliseras först i och med den stavningsreform som genomfördes år 1906. Reformen omfattade alla ord i språket, också ortnamnen. (A reforma abrangeu todas as palavras da língua, incluindo os topónimos.) 
  3. «Fridtjuv Berg» (em sueco). Nordisk familjebok. Consultado em 12 de setembro de 2013 
  4. Åberg, Emma (2009). «Sammandrag». Hvitoren – så får Ni tvätten ren och vit (PDF). En kvantitatif undersökning af nystafning och gammalstafning i tidningstext och annonser (Dissertação de C-Uppsats) (em sueco). Universidade de Uppsala. p. 2 
  5. Åberg, Emma (2009). «Bakgrund». Hvitoren – så får Ni tvätten ren och vit (PDF). En kvantitatif undersökning af nystafning och gammalstafning i tidningstext och annonser (Dissertação de C-Uppsats) (em sueco). Universidade de Uppsala. p. 5 
  6. a b Åberg, Emma (2009). «Reformens genomslag». Hvitoren – så får Ni tvätten ren och vit (PDF). En kvantitatif undersökning af nystafning och gammalstafning i tidningstext och annonser (Dissertação de C-Uppsats) (em sueco). Universidade de Uppsala. p. 10. Till exempel genomfördes nystavning redan på hösten 1906 i nya skolböcker i svenska språket, och från 1908 också i andra ämnen. 
  7. Åberg, Emma (2009). «Rättstavningsreformen 1906». Hvitoren – så får Ni tvätten ren och vit (PDF). En kvantitatif undersökning af nystafning och gammalstafning i tidningstext och annonser (Dissertação de C-Uppsats) (em sueco). Universidade de Uppsala. p. 10. 1908 lämnades en petition med drygt 40 000 namn in, för att stoppa nystavningen (Lyttkens & Wulff 1910 s 302), men den avslogs följande år. 
  8. Markella Callin (2016). «Det stavas revolution!». Språktidningen (6). ISSN 1654-5028. Consultado em 6 de novembro de 2019. År 1906 utfärdade han slutligen det kungliga cirkulär – den så kallade stafningsukasen – som slog fast de nya stavningsprinciperna. 
  9. Markella Callin. «Gammalstafning eller nystavning?» (PDF) (em sueco). Universidade de Uppsala. p. 9. Consultado em 6 de novembro de 2019 
  10. Markella Callin (2016). «Det stavas revolution!». Språktidningen (6). ISSN 1654-5028. Consultado em 6 de novembro de 2019. Och på danska skriver man ju fortfarande godt, inte gott 

Fontes

editar